Krav-Kontroll-Stödmodellen

Ett sätt att identifiera den organisatoriska hälsan

Starkt välmående hos medarbetarna =

känsla av stöd och kontroll

Skillnader mellan individer när det gäller att hantera stressorer i arbetsmiljön kan relateras till deras copingförmåga. Copingförmågan kan ses som en personlig resurs (kognitiva och instrumentella strategier) i samspel med sociala och organisatoriska strukturer. En vetenskaplig modell som är vanlig inom psykologin för att förstå stress är Krav-Kontroll-Stödmodellen. En modell som är bra att implementera i ledarskapet och använda i arbetet med att stärka arbetsmiljön.

Krav-Kontroll-Stödmodellen

Karasek och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell används ofta vid förståelsen av vad som påverkar känslan av stress. Modellen går i linje med modern stressteori, där stress betraktas som en process, styrd av samspelet mellan individen och hens omgivning. Den beskriver de yttre krav man har i förhållande till den kontroll över situationen man upplever och det stöd man får. När en obalans upp­står mellan upplevda krav och upplevd förmåga/resurser att möta dessa samt där stödet är lågt är sannolikheten stor att en stressreaktion utlöses hos individen.

Krav-Kontroll-Stöd i praktiken

Som ledare finns det många fördelar att arbeta utifrån Krav-Kontroll-Stödmodellen för att skapa en god stressnivå hos medarbetarna. Likväl som ledaren behöver ge förutsättningar till alla medarbetare att skapa god hälsa behöver organisationen också det. Kultur och struktur är två avgörande delar som påverkar medarbetarnas välmående och ledarskapet i en organisation.

KRAV

Att krav finns är inget konstigt. Krav eller hellre benämnt förväntningar finns på medarbetaren utifrån sin anställning och roll. Enligt Karasek och Theorell kan krav exempelvis vara produktivitetskrav och deadlines. Ju mer medarbetaren själv kan vara med och påverkar de krav som ställs på än desto bättre. Då chansen för att kunna hantera kraven blir större. Självledarskap och empowerment är fördelaktigt att arbeta för inom en organisation. Vissa medarbetare har även en tendens att ha höga krav på sig själva. Vilket också blir viktigt för ledare och HR att kunna hantera och stötta.

KONTROLL

Låg kontroll över exempelvis en arbetssituation ökar stressnivåerna. Kortvarig stress är inte farligt och är snarare bra för en tillfällig prestation. Stress som varar under en längre tid kan negativt påverka medarbetarens psykiskt. Genom ökad delaktighet och empowerment får medarbetaren lättare kontroll över sitt arbete. I stora organisationer där varje enskild medarbetare endast är en lite del av en större process är transparens och kommunikation två viktiga delar för att öka medarbetarens förståelsen. Förutom att det ökar känsla av kontroll stärker det även engagemang.

STÖD

Socialt stöd från kollegor och ledare är otroligt viktigt vid hanteringen av stress. Att konstant undvika att krav och kontroll är i balans är en utmaning. Det blir därmed viktigt att känslan av ständigt stöd upplevs som starkt och närvarande. För att medarbetaren ska känna sig trygg över att våga prata och be om stöd är tillit a och o. En tillitsbaserad kultur som sprider sig ner till ledarskapet och alla relationer är värdefullt. Som ledare är det även viktigt att prioritera dialog och skapa arena för dialog med medarbetarna men även mellan medarbetarna. Bygg en god relation mellan medarbetare och ledare och inom hela teamet.

Skapa en hälsosam arbetsmiljö

En hälsosam arbetsmiljö är en definitionsfråga och det är viktigt att utgå ifrån alla medarbetare. Något som kan låta tungt och omöjligt. Men börjar ni undersöka det och bjuda in till dialog så kommer ni snabbt se att det inte är så komplext. Arbetsmiljön kan delas in i tre delar, fysisk, psykisk och social. Dessa tre är bra riktlinjer att förhålla sig till. Alla dessa delar påverkar även individens stressnivå på olika vis. 

FYSISK ARBETSMILJÖ

Allt som innefattar den fysiska hälsan hos individen. Så som ergonomi, luft, ljud och ljus. Men även uppmuntran till motion, som olika friskvårdssatsningar och friskvårdsbidrag. Walk and talk möten och val av mat/fika som bjuds på.

PSYKISK ARBETSMILJÖ

Det som innefattar den psykiska hälsan är nära kopplat till den sociala, då de många gånger hänger ihop. Exempel på detta är KASAM (en modell som innerfattar meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet), arbetsbelastning, kontroll och krav. 

SOCIAL ARBETSMILJÖ

Allt som innefattar den sociala hälsan är kopplad till relationer och sociala möten. Hur ledarskap påverkar personalen och hur relationerna med kollegorna är. Hur bemötandet upplevs och vilken typ av återkoppling och support som individen får.

3 steg

För en bättre arbetsmiljö

BLI MEDVETEN

Redan idag skapar sig organisationer överblick om hur arbetsmiljön är genom ett test eller frågor. De flesta gör årliga medarbetarundersökningar. Men det räcker inte i detta fallet. Kontinuerliga överblick krävs om organisationer ska kunna arbeta hälsofrämjande och proaktivt med arbetsmiljön. Lika så inte endast mäta eNPS/NMI utan även medarbetarnas upplevda välmående och hälsa på arbetsplatsen. 

GÖR FÖRÄNDRING

Göra rätt insats på rätt plats och vid rätt tillfälle är en styrka. Genom att följa upp hela organisationens och teamens hälsostatus kontinuerligt hjälper det er att göra rätt insats utifrån teamens behov. Olika avdelningar kan ha olika styrkor och utmaning. Förändringen hjälper er att stärka er arbetsmiljö.

FÖLJ UPP

Att följa upp insatser som ni gör är otroligt viktigt. Att förstå att investeringen som ni gjort gav den effekt som ni önskade. Exempelvis ökade ni den psykiska hälsan, sänkte ni stressnivån eller har ni ökat era frisknärvaro?   

Boka demo