Testa Wellbefy

Krav-Kontroll-Stöd-modellen

Testa Wellbefys frågebatteri baserat på Karseks modell Krav-Kontroll-Stöd kostnadsfritt!
*När du anmält intresse kommer du få ut en länk till test och vidare information om hur ni kommer igång!
Vad roligt att du vill testa vårt frågebatteri! Vi mejlar länk inom kort.
Oj, något verkar ha gått fel... Kolla så att du fyllt i din mejladress rätt!

Starkt välmående = 
känsla av kontroll & stöd

Skillnader mellan individer när det gäller att hantera stressorer i arbetsmiljön kan relateras till deras copingförmåga. Copingförmågan kan ses som en personlig resurs (kognitiva och instrumentella strategier) i samspel med sociala och organisatoriska strukturer. En vetenskaplig modell som är vanlig inom psykologin för att förstå stress är Krav-Kontroll-Stödmodellen. En modell som är bra att implementera i ledarskapet och använda i arbete för att stärka arbetsmiljön.

Sandra Jönsson
Wellbefys grundare
Testa Wellbefy

Krav-Kontroll-Stöd-modellen i praktiken

Som ledare finns det många fördelar att arbeta utifrån Krav-Kontroll-Stödmodellen för att skapa en god stressnivå hos medarbetarna. Likväl som ledaren behöver ge förutsättningar till alla medarbetare att skapa god hälsa behöver organisationen också det. Kultur och struktur är två avgörande delar som påverkar medarbetarnas välmående och ledarskapet i en organisation. Med vårt pulsmätningsverktyg, dagens medarbetarundersökning så får ni koll på upplevelsen av bland annat kultur och struktur bland era medarbetare.

Läs mer
Månadsbrev

Få tips och dela kunskap

Ta del av våra månadsbrev där vi ger våra tips men även delar andras klokheter om organisatorisk hälsa och välmående! 

Vad roligt att du vill läsa mer om organisatorisk hälsa och välmående! Kolla i din mejlkorg för bekräftelse av prenumeration!
Oj, något verkar ha gått fel... Kolla så att du fyllt i din mejladress rätt!

Krav-Kontroll-Stöd-Modellen  
Ett sätt att identifiera den organisatoriska hälsan

"Att följa upp insatser som ni gör är otroligt viktigt. Att förstå att investeringen som ni gjort gav den effekt som ni önskade"
Sandra Jönsson - Grundare & Expert på organisatorisk hälsa
Modellen
Karasek och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell används ofta vid förståelsen av vad som påverkar känslan av stress. Modellen går i linje med modern stressteori, där stress betraktas som en process, styrd av samspelet mellan individen och hens omgivning. Den beskriver de yttre krav man har i förhållande till den kontroll över situationen man upplever och det stöd man får. När en obalans upp­står mellan upplevda krav och upplevd förmåga/resurser att möta dessa samt där stödet är lågt är sannolikheten stor att en stressreaktion utlöses hos individen.

Krav

Att krav finns är inget konstigt. Krav eller hellre benämnt förväntningar finns på medarbetaren utifrån sin anställning och roll. Enligt Karasek och Theorell kan krav exempelvis vara produktivitetskrav och deadlines. Ju mer medarbetaren själv kan vara med och påverkar de krav som ställs på än desto bättre. Då chansen för att kunna hantera kraven blir större. Självledarskap och empowerment är fördelaktigt att arbeta för inom en organisation. Vissa medarbetare har även en tendens att ha höga krav på sig själva. Vilket också blir viktigt för ledare och HR att kunna hantera och stötta.

Kontroll

Låg kontroll över exempelvis en arbetssituation ökar stressnivåerna. Kortvarig stress är inte farligt och är snarare bra för en tillfällig prestation. Stress som varar under en längre tid kan negativt påverka medarbetarens psykiskt. Genom ökad delaktighet och empowerment får medarbetaren lättare kontroll över sitt arbete. I stora organisationer där varje enskild medarbetare endast är en lite del av en större process är transparens och kommunikation två viktiga delar för att öka medarbetarens förståelsen. Förutom att det ökar känsla av kontroll stärker det även engagemang.

Stöd

Socialt stöd från kollegor och ledare är otroligt viktigt vid hanteringen av stress. Att konstant undvika att krav och kontroll är i balans är en utmaning. Det blir därmed viktigt att känslan av ständigt stöd upplevs som starkt och närvarande. För att medarbetaren ska känna sig trygg över att våga prata och be om stöd är tillit a och o. En tillitsbaserad kultur som sprider sig ner till ledarskapet och alla relationer är värdefullt. Som ledare är det även viktigt att prioritera dialog och skapa arena för dialog med medarbetarna men även mellan medarbetarna. Bygg en god relation mellan medarbetare och ledare och inom hela teamet.
Wellbefy tipsar

3 steg för en bättre arbetsmiljö! 

När det kommer till personalhälsa är det otroligt viktigt att ha ett brett perspektiv. Att inte endast se till den psykiska hälsan, utan även den fysiska och sociala. Utöver det är det viktigt att se till varje individs enskilda behov. Alla är olika och det är en vinst i sig att utgå ifrån det. Det som stressar den ena kanske inte stressar den andra. Här blir det viktigt att hitta till en bra dialog och tillit för att stärka och förstå medarbetares olika välmående. Vilket görs bäst genom ett strategiskt och aktivt arbete med kultur, struktur och ledarskap.

1) Bli medveten

Redan idag skapar sig organisationer överblick om hur arbetsmiljön är genom ett test eller frågor. De flesta gör årliga medarbetarundersökningar. Men det räcker inte i detta fallet. Kontinuerliga överblick krävs om organisationer ska kunna arbeta hälsofrämjande och proaktivt med arbetsmiljön. Lika så inte endast mäta eNPS/NMI utan även medarbetarnas upplevda välmående och hälsa på arbetsplatsen. 

2) Gör förändring

Göra rätt insats på rätt plats och vid rätt tillfälle är en styrka. Genom att följa upp hela organisationens och teamens hälsostatus kontinuerligt hjälper det er att göra rätt insats utifrån teamens behov. Olika avdelningar kan ha olika styrkor och utmaning. Förändringen hjälper er att stärka er arbetsmiljö.

3) Följ upp

Att följa upp insatser som ni gör är otroligt viktigt. Att förstå att investeringen som ni gjort gav den effekt som ni önskade. Exempelvis ökade ni den psykiska hälsan, sänkte ni stressnivån eller har ni ökat era frisknärvaro?