Karasek och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell används ofta vid förståelsen av vad som påverkar känslan av stress. Modellen går i linje med modern stressteori, där stress betraktas som en process, styrd av samspelet mellan individen och hens omgivning. Den beskriver de yttre krav man har i förhållande till den kontroll över situationen man upplever och det stöd man får. När en obalans upp­står mellan upplevda krav och upplevd förmåga/resurser att möta dessa samt där stödet är lågt är sannolikheten stor att en stressreaktion utlöses hos individen.

Att krav finns är inget konstigt. Krav eller hellre benämnt förväntningar finns på medarbetaren utifrån sin anställning och roll. Enligt Karasek och Theorell kan krav exempelvis vara produktivitetskrav och deadlines. Ju mer medarbetaren själv kan vara med och påverkar de krav som ställs på än desto bättre. Då chansen för att kunna hantera kraven blir större. Självledarskap och empowerment är fördelaktigt att arbeta för inom en organisation. Vissa medarbetare har även en tendens att ha höga krav på sig själva. Vilket också blir viktigt för ledare och HR att kunna hantera och stötta.

Låg kontroll över exempelvis en arbetssituation ökar stressnivåerna. Kortvarig stress är inte farligt och är snarare bra för en tillfällig prestation. Stress som varar under en längre tid kan negativt påverka medarbetarens psykiskt. Genom ökad delaktighet och empowerment får medarbetaren lättare kontroll över sitt arbete. I stora organisationer där varje enskild medarbetare endast är en lite del av en större process är transparens och kommunikation två viktiga delar för att öka medarbetarens förståelsen. Förutom att det ökar känsla av kontroll stärker det även engagemang.

Socialt stöd från kollegor och ledare är otroligt viktigt vid hanteringen av stress. Att konstant undvika att krav och kontroll är i balans är en utmaning. Det blir därmed viktigt att känslan av ständigt stöd upplevs som starkt och närvarande. För att medarbetaren ska känna sig trygg över att våga prata och be om stöd är tillit a och o. En tillitsbaserad kultur som sprider sig ner till ledarskapet och alla relationer är värdefullt. Som ledare är det även viktigt att prioritera dialog och skapa arena för dialog med medarbetarna men även mellan medarbetarna. Bygg en god relation mellan medarbetare och ledare och inom hela teamet.

Skillnader mellan individer när det gäller att hantera stressorer i arbetsmiljön kan relateras till deras copingförmåga. Copingförmågan kan ses som en personlig resurs (kognitiva och instrumentella strategier) i samspel med sociala och organisatoriska strukturer. En vetenskaplig modell som är vanlig inom psykologin för att förstå stress är Krav-Kontroll-Stödmodellen. En modell som är bra att implementera i ledarskapet och använda i arbete för att stärka arbetsmiljön.