Klimakteriet – en arbetsmiljöfråga vi måste prata mer om

Klimakteriet är en naturlig del av livet för alla kvinnor. Trots det är det fortfarande ett ämne som ofta omges av tabun, okunskap eller missförstånd på arbetsplatser. Samtidigt påverkar klimakteriet både hälsa, välmående och ibland arbetsförmåga – vilket gör det till en självklar arbetsmiljöfråga.

När Wellbefy tillsammans med B2B Care nyligen arrangerade en lunch på temat klimakteriet och arbetslivet blev engagemanget tydligt. Fler deltagare än anmälda kom – ett kvitto på att behovet av att prata mer öppet om frågan är stort.

Klimakteriet i siffror – så här ser verkligheten ut

• 9 av 10 kvinnor är yrkesverksamma när klimakteriet slår till.
• I Sverige finns idag 1,3 miljoner kvinnor i åldern 40–60 år – spannet för klimakteriet.
• 25% av kvinnor upplever att klimakteriebesvär påverkar dem negativt i arbetslivet.

Värt att notera: klimakteriet påverkar inte arbetsförmågan som standard, men upplevelsen varierar stort:

• 20% glider igenom utan symptom
• 50% upplever hanterbara symptom
• 30% upplever svåra besvär

👉 Det gör att kunskap, förståelse och rätt stöd från arbetsgivaren kan vara helt avgörande.

Vad händer i kroppen?

För att alla ska ha en gemensam bild är det viktigt att förstå grunderna:

• Medicinskt: Klimakteriet innebär en successiv minskning av östrogenproduktionen, vilket påverkar kroppens hormonbalans.
• Individuell variation: Symtomen skiljer sig mycket från kvinna till kvinna – både i styrka och uttryck.
• Vanliga symptom: Vallningar, sömnbesvär, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, oro och nedstämdhet.
• När börjar det? För vissa redan vid 36 års ålder, men oftast mellan 45–55 år.
• Påverkan på vardagen: Symtomen kan vara tillfälliga, långvariga eller återkommande och påverka både fysisk och psykisk hälsa.

Tyvärr är kunskapen inom vården ofta låg. Många kvinnor som sjukskrivs mellan 40–60 år riskerar att bli feldiagnostiserade med stress eller depression när det egentligen handlar om klimakteriebesvär.

Flexibilitet och förståelse gör skillnad

Cirka 20% av alla kvinnor upplever svårare besvär under klimakteriet. Här kan flexibla arbetsvillkor vara avgörande – till exempel möjlighet till hemarbete eller anpassade arbetstider.

➡️ En öppen dialog och en inkluderande kultur är nyckeln för att medarbetare ska kunna må bra och prestera hållbart.

En ny fas i livet – “version 2.0”

Klimakteriet är också en övergång till något nytt. Flera kvinnor beskriver att när klimakteriet är över stabiliseras kroppen och man går in i en ny fas i livet. Som en deltagare uttryckte det: “Man blir en version 2.0” – med ny energi och andra sätt att prestera.

Arbetsgivarens roll

Som företagshälsa ser vi klimakteriet som en del av det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Grundprincipen är enkel: arbetsgivaren har ansvar för en god arbetsmiljö – och klimakteriet är inget undantag.

Det betyder inte att arbetsgivaren ska ersätta vården, men det betyder att man kan:

• Skapa förståelse och öppenhet.
• Anpassa arbetsvillkor vid behov (precis som vid andra livsfaser eller tillstånd).
• Tillhandahålla stöd via företagshälsan.

👉 Den enskilda individen har ansvar för att lyfta sina behov.
👉 Primärvården har ansvar för behandling.
👉 Arbetsgivaren har ansvar för att arbetsmiljön inte förvärrar situationen – och för att det finns stöd på plats.

Farhågor: risk för ålderism?

När vi bjöd in till vårt senaste event fick vi meddelanden från kvinnor som undrade:
"Skapar inte detta ännu större svårigheter för kvinnor? Riskerar det inte att förstärka ålderismen och göra det svårare att få jobb?"

Det är en viktig reflektion. Vår syn är:

• Det är betydligt dyrare att säga upp och rekrytera ny personal än att stötta en medarbetare genom klimakteriet.
• Klimakteriet påverkar inte arbetsförmågan som standard – det kan jämföras med andra livsfaser som både män och kvinnor går igenom.
• Efter klimakteriet beskriver många kvinnor att de vet mer vad de vill, har en stabilare kropp och ofta en starkare arbetskapacitet.

Att prata om klimakteriet handlar alltså inte om att förstärka ålderism – det handlar om att skapa kunskap, förståelse och trygghet.

En fråga för alla

Klimakteriet kan vara en svår fråga att närma sig, särskilt för chefer som själva inte upplevt det. Men att våga prata om det är första steget mot att bygga en kultur av tillit.

Det finns starka förebilder – både kvinnor som öppet berättar att de befinner sig i klimakteriet, och män som engagerar sig i frågan och påminner om att detta inte är en “kvinnofråga”, utan en arbetsmiljöfråga för alla.

Konkreta tips för arbetsplatser

💡 Inkludera klimakteriet i hälsosamtal och hälsokontroller – på samma nivå som stress, ergonomi och säkerhet.
💡 Ta med frågan i medarbetarundersökningar – för att synliggöra och förstå omfattningen.
💡 Uppmärksamma friskvårdsbidraget – det kan användas för hälsocoachning, inklusive stöd kring klimakteriet.
💡 Prata öppet om klimakteriet – särskilt bland chefer och medarbetaransvariga. Normalisera samtalet.
💡 Utveckla en klimakteriepolicy – ett ramverk skapar trygghet för både medarbetare och chefer.
💡 Håll koll på ISO 45010 – en ny internationell standard som placerar klimakteriet på samma nivå som stress och ergonomi.

Nästa steg

För att fördjupa oss ytterligare har vi på Wellbefy bjudit in flera engagerade experter för att dela med sig av sina erfarenheter och kunskap. Vi kommer även att arrangera ett webinar där vi som företagshälsa ger konkreta tips på hur ni kan starta ett arbetsmiljöarbete kring klimakteriet – och där ni får möjlighet att ställa frågor. Anmäl dig här! 

‍

📚 Läs gärna Anna-Karin Mikkeläs bok för en bra grundförståelse och praktiska tips.
📢 Delta i Sveriges största undersökning om klimakteriet i arbetslivet (av Jenny Svensson) → https://be-great.involve.me/klimakteriet-och-arbetslivet

👉 Klimakteriet är inte en privat fråga – det är en samhälls- och arbetsmiljöfråga. Genom att öka kunskapen, bryta tabun och skapa rätt förutsättningar kan vi bygga arbetsplatser där alla får möjlighet att må och prestera på bästa sätt, oavsett livsfas.