Vad är KASAM? En guide till känsla av sammanhang i arbetslivet

Publicerad 13 januari 2023 · Uppdaterad 14 oktober 2026

KASAM står för känsla av sammanhang och beskriver i vilken grad människor upplever att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. Modellen utvecklades av sociologen Aaron Antonovsky för att förklara vad som bidrar till hälsa och välbefinnande.

I arbetslivet kan KASAM hjälpa arbetsgivare och chefer att förstå hur tydlighet, resurser, stöd och delaktighet påverkar medarbetarnas upplevelse av sin arbetssituation. Genom att undersöka de områdena kan organisationer hitta vad som behöver utvecklas och skapa bättre förutsättningar för engagemang.

I den här guiden går vi igenom vad KASAM betyder, vilka de tre dimensionerna är och hur ni kan använda modellen i arbetsmiljöarbetet och i medarbetarsamtal.

Vad betyder KASAM?

KASAM är en förkortning av känsla av sammanhang. Begreppet kommer från Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, som fokuserar på vad som skapar hälsa och vilka resurser som hjälper människor att hantera livets utmaningar.

I stället för att bara titta på risker och det som orsakar ohälsa riktar det salutogena perspektivet blicken mot det som hjälper människor att förstå, hantera och hitta mening i sin tillvaro.

KASAM består av tre dimensioner:

• Begriplighet: att förstå vad som händer och hur olika situationer hänger ihop.
• Hanterbarhet: att uppleva att det finns resurser och stöd för att möta de krav som ställs.
• Meningsfullhet: att uppleva att det är värt att engagera sig i de utmaningar man möter.

Dimensionerna hänger ihop och ger tillsammans en bild av hur människor upplever sin vardag, även på jobbet.

1. Begriplighet – att förstå sin arbetssituation

Begriplighet handlar om hur strukturerat och förutsägbart det som händer upplevs. På en arbetsplats kan det betyda att medarbetaren förstår sina arbetsuppgifter, vet vad som förväntas och får information i tid när något förändras.

När mål, ansvar och prioriteringar är otydliga blir det svårare att få överblick. Det gör planeringen svårare och förändringar mer krävande att hantera.

Så kan arbetsgivaren stärka begripligheten:

• Kommunicera tydliga mål, roller och förväntningar.
• Förklara varför beslut fattas och hur förändringar påverkar verksamheten.
• Ge regelbunden och konkret återkoppling.
• Skapa rutiner för informationsdelning och uppföljning.
• Gör det lätt att ställa frågor när något är oklart.

Ett exempel är en organisation som går igenom en omorganisation. Genom att förklara bakgrunden, tydliggöra ansvar och hålla regelbundna informationsmöten blir situationen lättare att förstå.

2. Hanterbarhet – att ha resurser för att möta kraven

Hanterbarhet handlar om upplevelsen av att ha de resurser som behövs för att möta kraven. Resurserna kan vara egen kunskap och erfarenhet, men också stöd från kollegor och chef, fungerande verktyg och tillräckligt med tid.

En medarbetare kan veta exakt vad som ska göras men ändå uppleva situationen som svår om tiden inte räcker eller stödet saknas.

Så kan arbetsgivaren stärka hanterbarheten:

• Se över balansen mellan krav och resurser.
• Säkerställ att medarbetarna har rätt kompetens och en bra introduktion.
• Ge chefer och team möjlighet att fånga upp hinder tidigt.
• Skapa utrymme för återhämtning och rimlig prioritering.
• Ge medarbetarna tillräckligt stöd och mandat i arbetet.

Tänk dig en medarbetare som får flera nya arbetsuppgifter samtidigt. Om chefen hjälper till att prioritera, fördelar resurser och säger vad som kan vänta blir situationen mer hanterbar.

3. Meningsfullhet – att uppleva att arbetet är värt att engagera sig i

Meningsfullhet handlar om att uppleva att något är värt att lägga tid, energi och engagemang på. I arbetslivet kan det handla om att förstå hur det egna arbetet bidrar till verksamheten, känna delaktighet och uppleva att ens insats spelar roll.

Det betyder inte att varje arbetsuppgift måste kännas stimulerande. Det handlar snarare om att det finns en betydelse eller motivation som gör det värt att hantera även krävande situationer.

Så kan arbetsgivaren stärka meningsfullheten:

• Visa hur medarbetarnas arbete bidrar till verksamhetens mål.
• Ge utrymme för delaktighet och påverkan.
• Uppmärksamma insatser och ge konstruktiv återkoppling.
• För dialog om motivation, utveckling och förväntningar.
• Skapa förutsättningar för samarbete och gemensamma mål.

En chef kan till exempel hjälpa en arbetsgrupp att se hur deras arbete påverkar kunder, patienter eller kollegor. När resultaten synliggörs och medarbetarnas idéer tas till vara blir arbetets betydelse tydligare.

Varför är KASAM relevant i arbetslivet?

Arbetsmiljön påverkas av många faktorer, bland annat arbetsbelastning, ledarskap, samarbete, tydlighet och möjligheten att påverka sin situation.

KASAM ger ett sätt att undersöka hur medarbetare upplever sin arbetssituation ur tre kompletterande perspektiv. Det hjälper organisationer att ställa mer konkreta frågor om vad som fungerar och vad som behöver utvecklas.

En arbetsgrupp kan till exempel ha tydliga mål men sakna resurser för att nå dem. En annan kan ha goda resurser men uppleva att arbetet saknar riktning eller delaktighet. Åtgärderna behöver därför anpassas efter det som faktiskt kommer fram.

KASAM bör användas som ett komplement till det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte som en ersättning för att undersöka och åtgärda konkreta arbetsmiljörisker. Modellen fungerar också bra tillsammans med andra modeller, till exempel krav-kontroll-stöd-modellen.

Hur kan man arbeta med KASAM på en arbetsplats?

För att KASAM ska bli användbart i praktiken behöver mätning, dialog och konkreta åtgärder hänga ihop. En enkel process kan se ut så här.

Steg 1: Undersök medarbetarnas upplevelser

Börja med att ta reda på hur medarbetarna upplever tydlighet, resurser, stöd och mening i arbetet. Det kan ni göra med en medarbetarundersökning, en pulsmätning eller strukturerade samtal.

Välj frågor som är relevanta för er verksamhet och var tydliga med vad undersökningen ska användas till.

Steg 2: Tolka resultaten tillsammans

Resultatet behöver sättas i sitt sammanhang. Jämför områden, leta efter återkommande mönster och diskutera vad som kan ligga bakom dem.

En låg upplevd hanterbarhet kan till exempel vara en anledning att titta närmare på arbetsbelastning, kompetens, verktyg eller tillgång till stöd. Resultatet visar inte automatiskt vad orsaken är.

Steg 3: Välj konkreta åtgärder

Prioritera ett fåtal utvecklingsområden och bestäm vad som ska förändras, vem som ansvarar och när ni följer upp.

Behöver begripligheten stärkas kan åtgärden vara en tydligare ansvarsfördelning. Behöver hanterbarheten utvecklas kan ni behöva se över arbetsfördelning och resurser. Och behöver meningsfullheten stärkas kan delaktighet, återkoppling och en tydligare koppling till verksamhetens mål vara bra ställen att börja.

Steg 4: Följ upp och lär av resultaten

Följ upp om åtgärderna har genomförts och hur medarbetarna upplever situationen efteråt. Använd återkopplingen för att justera arbetssättet och planera nästa steg.

Det räcker inte att samla in svar. Medarbetarna behöver också få veta vad organisationen har lärt sig och vad som händer med resultatet.

KASAM i medarbetarsamtalet

KASAM fungerar också bra som struktur i medarbetarsamtal. Låt medarbetaren fundera på de tre dimensionerna inför samtalet, gärna genom att svara på några frågor i förväg:

• Begriplighet: Vet du vad som förväntas av dig, och får du den information du behöver?
• Hanterbarhet: Har du tid, kunskap och stöd för att klara dina arbetsuppgifter?
• Meningsfullhet: Vad i arbetet ger dig energi, och vad skulle göra det mer meningsfullt?

Utgå från svaren i samtalet och kom överens om ett par konkreta saker att arbeta vidare med. Följ upp dem i nästa samtal, så blir KASAM ett stöd i det löpande ledarskapet och inte bara en mätning.

Hur mäter man KASAM?

KASAM kan undersökas med frågeformulär som utgår från begreppets tre dimensioner. Det finns etablerade instrument för att mäta känsla av sammanhang, men det är viktigt att skilja mellan sådana instrument och frågor som en organisation själv har tagit fram till en medarbetarundersökning. Behöver ni frågor att utgå från finns det exempel i vår medarbetarenkät mall.

En egen pulsmätning kan vara användbar för att följa medarbetarnas upplevelse av till exempel tydlighet, resurser och delaktighet. Den ska däremot inte beskrivas som ett validerat KASAM-test.

När ni väljer mätmetod, tänk på vad som ska undersökas, hur frågorna är utformade, hur resultaten ska tolkas och vilka begränsningar metoden har.

Komplettera också mätningen med dialog. Ett resultat kan visa att ett område behöver undersökas närmare, men det krävs ofta samtal och vidare analys för att förstå vad som ligger bakom.

Forskningen bakom KASAM

Aaron Antonovsky var professor i medicinsk sociologi. I en studie undersökte han personer som hade överlevt svåra trauman och umbäranden men som ändå upplevde att de hade god hälsa. För att förklara det utvecklade han en teori om salutogenes, "hälsans ursprung", det vill säga vad det är som skapar hälsa.

Enligt Antonovsky var det viktigt att identifiera de faktorer som främjar hälsa, snarare än att bara fokusera på att bota sjukdom. Han menade att människans tillvaro behöver vara begriplig, hanterbar och meningsfull. De tre begreppen är grunden i KASAM.

Sammanfattning: KASAM som stöd i arbetsmiljöarbetet

KASAM, känsla av sammanhang, är ett användbart perspektiv för organisationer som vill förstå hur medarbetare upplever sin arbetssituation.

De tre dimensionerna – begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet – kan hjälpa arbetsgivare att strukturera dialoger, tolka medarbetarnas upplevelser och hitta områden som behöver utvecklas.

För att arbetet ska göra skillnad behöver insikterna bli konkreta åtgärder som följs upp över tid. KASAM är ingen universallösning, men ger ett strukturerat perspektiv i ett långsiktigt och förebyggande arbetsmiljöarbete.

Vill ni arbeta mer systematiskt med KASAM?

Frågorna i Wellbefys medarbetarenkät är bland annat inspirerade av KASAM:s tre dimensioner. Resultatet kan läsas tillsammans med andra mått som eNPS, stress, ledarskap och medarbetarskap, och en arbetsmiljö- och hälsoutvecklare hjälper er att omvandla resultatet till konkreta insatser.

Vill ni veta hur KASAM kan bli en del av ert arbetsmiljöarbete? Boka ett möte så diskuterar vi ett upplägg som passar er verksamhet.