Att sänka sjukfrånvaron är av stor betydelse för företag av flera anledningar. För det första kan hög sjukfrånvaro leda till produktionsbortfall och minskad effektivitet, vilket i sin tur påverkar företagets resultat. Dessutom kan det innebära ökade kostnader för företaget i form av ersättningar och sjuklön. Att ha en låg sjukfrånvaro bidrar även till en bättre arbetsmiljö och ökad trivsel bland medarbetarna. Genom att aktivt arbeta för att sänka sjukfrånvaron kan företaget främja både hälsa och lönsamhet. Lär dig mer om hur ni kan räkna på och förebygga sjukfrånvaro hos er!
Sjukfrånvaro refererar till de tillfällen då anställda är borta från arbetet på grund av hälsoskäl, vilket inkluderar både korttids- och långtidsfrånvaro. Korttidsfrånvaro rör sig om frånvaro i några dagar, oftast till följd av akuta sjukdomar, medan långtidsfrånvaro innebär en frånvaro som sträcker sig över längre perioder, vanligtvis på grund av mer allvarliga hälsoproblem eller rehabilitering och sjukskrivning.
Sjukfrånvaro är frånvaro från arbete på grund av ohälsa, som kan vara både psykisk och fysisk. Detta inkluderar oftast inte frånvaro för planerade vårdåtgärder. Den påverkar inte bara den enskilde medarbetaren, utan kan få genomgripande effekter på hela organisationens produktivitet och sammanhållning. Det är vitalt för en organisations ledning att kunna identifiera mönster och orsaker till sjukfrånvaron för att kunna skapa en hälsosam arbetsmiljö.
För en effektiv hantering av sjukfrånvaro krävs systematisk uppföljning och analys. Det är genom proaktiva åtgärder som företaget kan förebygga och begränsa den negativa spiral som oplanerad frånvaro kan orsaka, såväl mänskligt som ekonomiskt.
Sjukfrånvaron utgör en substantiell del av de dolda kostnaderna i ett företag och kan ha en betydande påverkan på lönsamheten. Kostnader associerade med sjukfrånvaro inkluderar:
Minskad sjukfrånvaro är väsentlig för att optimera företagets resurser och stärka dess konkurrenskraft.
För att kunna hantera sjukfrånvaron effektivt är det viktigt att kunna mäta och beräkna dess omfattning. En grundläggande metod är att använda sig av frånvarofrekvens, vilket är när man räknar antalet sjukfall per anställd under en specifik period. Detta ger en indikation på hur ofta medarbetarna är borta på grund av sjukdom.
En annan beräkningsmetod innefattar att utvärdera den genomsnittliga frånvarons längd per fall, så att man kan förstå sjukfrånvarons inverkan på arbetsflödet och produktiviteten mer detaljerat. Genom att kombinera dessa två metoder får man en tydlig bild av sjukfrånvarons frekvens och varaktighet, vilket är avgörande för att kunna planera resurser, beräkna kostnader och genomföra riktade åtgärder för att minska frånvaron och dess konsekvenser.
När det gäller att mäta sjukfrånvaro inom ett företag, är procentsatser ett centralt verktyg. Genom att till exempel beräkna frånvaroprocenten, som är förhållandet mellan antalet förlorade arbetsdagar och det totala antalet planerade arbetsdagar, kan man få en överblick av situationen.
För att räkna ut detta använder man vanligen formeln Frånvaroprocent = (Förlorade arbetsdagar / Planerade arbetsdagar) × 100. Detta ger en tydlig bild av frånvaronivån.
Ett konkret exempel kan illustrera detta: antag att ett företag har 10 anställda, och under en månad har företaget sammanlagt 20 förlorade arbetsdagar (sjukdagar). Om varje anställd i snitt har 20 arbetsdagar i månaden, blir den totala summan av planerade arbetsdagar 200.
Frånvaroprocenten blir då (20 / 200) × 100 = 10%, en enkel indikator på hur stor del av potentiell arbetstid som inte nyttjats på grund av sjukdom. En hög procent kan tyda på problem som behöver adresseras.
För att ytterligare fördjupa analysen kan man beräkna genomsnittlig frånvarolängd per sjukfall, som visar hur lång tid varje sjukfall i genomsnitt omfattar.
Genom att beräkna och analysera dessa mått kan företagsledare identifiera mönster i sjukfrånvaron och på så sätt ta fram underlag för strategiskt preventionarbete. Korrekta siffror förenklar processen med att rikta rätt insatser till rätt områden.
Det initiala steget i analysen av sjukfrånvaro är insamling av korrekt frånvarodata. Denna data utgör grunden för alla efterföljande beräkningar och bör därför hanteras med största noggrannhet.
För att uppnå en detaljerad förståelse är det väsentligt att bryta ned data i olika dimensioner, till exempel ålder, kön, avdelning och typ av frånvaro. Denna uppdelning möjliggör en mer nyanserad analys av sjukfrånvaron, vilket bidrar till att identifiera specifika mönster och tendenser som kan signalera underliggande problematik.
En ofta förbisedd aspekt är säsongsvariationens påverkan på frånvaron. Genom att analysera data över tid kan perioder med högre sjukfrånvaro identifieras, vilket kan kopplas till exempelvis influensasäsonger och därigenom underlätta förebyggande arbete.
Vidare bör analysen inkludera jämförelse med branschspecifik och nationell statistik. Detta ger företagsledare en överblick över hur företagets sjukfrånvaron står sig i relation till andra organisationer. En sådan kontextualisering är värdefull för att förstå huruvida de uppmätta nivåerna av sjukfrånvaro är normativa, eller om de utgör en indikation på djupare liggande, organisationsspecifika utmaningar.
För att effektivt förebygga sjukfrånvaro är det viktigt att även ha koll på sjuknärvaro, det vill säga medarbetare som är närvarande med ett lågt välmående. Genom att regelbundet följa upp och analysera arbetsmiljö och personlig hälsa kan man upptäcka tidiga varningssignaler på ohälsa eller arbetsmiljöproblem som är de övergripande orsakerna till sjuknärvaro. Om ni agerar proaktivt på orsakerna till sjuknärvaro och erbjuder stöd och åtgärder kan ni minska risken för att medarbetare blir sjukskrivna.
Att ha låg sjuknärvaro bidrar även till en positiv arbetsmiljö och ökad produktivitet. Genom att kombinera fokus på både sjukfrånvaro och sjuknärvaro kan företaget skapa en holistisk syn på företagshälsa och främja välmående och trivsel på arbetsplatsen.
Wellbefy är en datadriven och digital företagshälsa som kan hjälpa er att synliggöra ohälsa i organisationen. Både sjuknärvaro och sjukfrånvaro. Vårt mål är sedan att stärka er frisknärvaro och hjälpa er att gå från sjuk till friskfokus genom smarta digitala insatser.
.jpg)
.jpg)